Pärlspont och gömda skatter
Ja, idag upptäckte jag hur trist smak man hade på 50- och 60-talet. I min trapp och hall sitter det ju som bekant läskiga masonitskivor, målade i ljusgrönt. Idag bröt jag mig igenom skivan och vad fann jag där bakom, om inte snygg pärlspont?! Det var så fint att jag på studs bestämde mig för att köra på ny pärlspont, åtminstone i trappen. Så oerhört vackert! Även fast jag bara tog bort en sektion masonitskiva, samt tog bort en bräda för att se vad som var där bakom, så såg det så härligt ut i trappen med sponten synlig. Det såg mer ombonat ut. Mer lantligt. Mysigare. Vackrare.
Och då var även sponten målad i nån slags ännu ljusare grön nyans, och en gång i tiden hade den nog varit aprikosfärgad. Dessutom var det oerhört smutsigt mellan dessa två lager, så nu var väggen dessutom ganska brun.
Det säger väl ganska mycket om hur mycket snyggare pärlspont är än masonitskiva?
Bakom sponten var det precis vad jag ville ha: Ingenting. Här ska isoleras!
I lilla torpet finns det dessutom en massa fina saker att ta tillvara för framtiden. Det finns bland annat två vackra karmstolar med lång bakgrund inom släkten. Färgen är sliten (och kanske inte så snygg) och klädseln måste bytas. Stol nummer två är attackerad av fågelbajs. Frågan är vilken färg på tyget som är snyggast? Kan erkänna att jag fastnat lite för rödrandigt, och måla om dem i en ny grå nyans kanske?
Det finns många koppar och fat som tillhör olika serier, men här är en servis som faktiskt är komplett. Mitt minne är knappast fantastiskt, men det ska vara antingen Rörstrand eller Gustavsberg. Om jag inte rört ihop det fullständigt. De flesta koppar och liknande är från dessa tillverkare eller Gefle porslinsfabrik.
Fina plåtburkar, det finns fler som nog var lite mer kameraskygga...
