SandNord

Det har ju varit mycket äppeltjat här. Och det lär säkert fortgå ett bra tag. Men nu är trädet i backen - äntligen!

 

Måste säga att jag är något förbluffad över hur otroligt näringsfattig marken är. Det blev väl mest tydligt idag när jag hällde på gödsel där jag skulle plantera...

Några ögonblick fångade på bild...

 

Förra helgen fick jag trevlig besök som förgyllde tillvaron när det ändå inte var särskilt mycket att jobba med. Men någon måste ju ta helgpasset i vilket fall. Vi åkte till Börjes i Tingsryd och blev besvikna på hästaffären, det var inte alls som jag minns det när jag var där för över 10 år sedan. Har affären förändrats eller är det bara jag som blivit äldre..? I vilket fall så fanns där nästan bara märkeskläder vilket var riktigt trist. Jag ville ha en varm tröja, men det fanns jag istället inne på varuhuset. Där fann jag också lökar till min trädgård! Det blev mer kvicklök, så nu har jag mängder av den. Den är ju helt enkelt så sjukt söt! Dessutom inte så poppis bland vilda djur, antagligen för att det är en slags vitlök. Det är bra, eftersom jag även köpte hyacinter i olika rosa nyanser. Det blev även honungslök, röda tulpaner och vita vackra narcisser (Recurvus). Dessvärre är det få hyacinter i påsarna och det visade sig efteråt att Börjes inte direkt var det billigaste stället att shoppa på... Kanske blir en tripp till Blomsterlandet i morgon om jag orkar, de skulle visst ha ett trevligt och billigare utbud i år! Snälla mamma har dessutom köpt två kilo med påskliljor och pingstliljor (det vill säga Recurvus... det blir många såna!).

I Tingsryd såg vi reklam för en höstmarknad i Alvesta på söndagen. Så givetvis åkte vi dit! Vi blev riktigt förvånade över hur stor det var och mängden besökare. Det var så roligt! 20 kr inträde och väldigt många "knallar". Jag är en honungstok (speciellt nu, då jag funderar på att börja med bikupor i framtiden) och råkade köpa tre sorters honung: Ljung, raps samt med pepparmynta och eukalyptus. Det blev även grovt, supergott bröd, ekologiska KRAV-ägg, en naturlig handkräm och havtornsmarmelad.

Det var även DM i brukskörning/bruksridning, superkul att se alla fina hästar kämpa sig genom kluriga banor och dra tunga stockar. Skogshuggarna fick slita rätt hårt de också med trästockarna... :)

Denna helg är jag ledig och kunde således åka hem till Jönköping, SKÖNT! Så även denna dag var det dags för marknad i stan, dock tror jag kommunen glömt att de skrivit "skördemarknad" i programmet. Nån direkt skördemarknad kan jag inte påstå att där fanns, en riktig besvikelse... Marknad var det ju, men skörden var nog nån annanstans! Fyra ynka stånd som inte sålde nånting av intresse. Så vi drog till Brunstorps Gård och gick på Fruktens dag istället! Köpte Katja och Aroma för provsmakning, mängder med must och saft från Rudenstams, ännu mer honung (med propolis, samt en likadan + nyslungad till mamma och pappa) och en handgjord tvål som luktade mums. Vi kollade på äppelutställning och såg en fiffig mackapär som både skalade, skivade och kärnade ur äpplet bara man satte dit äpplet på ställningen och sen vevade lite! Ha-begär, någon?

Just nu är trädgård ungefär det roligaste som finns! Herregud vad jag planerar, fantiserar, googlar och läser. Och köper tidningar! Trädgårdstidningar är helt fantatiskt rolig inspiration till det hela, och det finns alltid nånting som jag kan ta till mig. Jag älskar att min trädgård är så dynamisk; där händer massor med grejer!

 

För mig är det superviktigt att bevara traditionen. Det gamla. Det som fanns så länge, men som försvann i ett nafs när traktorn svepte över Sverige. Jag vill värna om arter som idag missgynnas av vårt homogena landskap, och dit räknas både djur och växter. Jag vill ha en blomning som börjar tidigast tidigt på våren med snödroppar, vide och krokusar för att hjälpa de tidiga insekterna som vaknat ur vinterdvalan. Jag vill ha riktiga växter med färg, doft och nektar. Insekterna ska kunna kalasa som aldrig förr i min trädgård. Eftersom det är ett gammalt torp, har marken aldrig gödslats mer än punktgödsling i vissa rabatter. Hela trädgårdsytan är näringsfattig och ganska sandig, alltså fullkomligt ypperlig för äldre växter som helst vill ha ganska lite näring.

För egen del vill jag ha vissa växter som inte är så vanliga i min region, men ack så vackra. Det viktigaste är att det inte är invasiva växter som konkurrerar ut de mer försiktiga typerna, samt att det alltid handlar om perenner. Eller ettåriga blommor som frösår sig själva. Jag vägrar ha en paradträdgård med växter som inte klarar en svensk vinter.

 

Jag börjar med något bekant, som redan nämnts flera gånger. Denna ska ligga bakom huset. Det är ett tillräckligt lågt hus, så det skuggar inte så farligt mot träden. Nästan inte alls, faktiskt. Hela trädgården är vindskyddad och här på baksidan blir det riktigt, riktigt varmt. Här ska det stå äppel, päron och plommon. Fältskiktet ska vara blomsteräng. Det är väldigt näringsfattigt och jag kommer tokgödsla hos träden men inte på resten av ytan. Jag planerar att så ängsfrö där till våren, lämpligen från Pratensis. De har precis sådana blommor som jag vill ha. Mest hoppas jag att vallmo vill ta sig, det är ett sånt underbart utropstecken och känns Skåne-exotiskt. Vill cikoria växa där blir jag ännu lyckligare. Fröblandningarna kommer i övrigt att fokusera på blommor som är poppis hos humlor, bin och fjärilar, så som vädd, humleblomster, klint, prästkrage, gullviva m.m...

 

Här planerade jag tidigare för en blomsteräng, men området är redan bevuxet och behöver inte harvas så som fruktträdgården. Här är bevuxet med både ogräs och blommor och lökar. Det finns en liten lund med några björkar nära uppfarten, och högst upp mot huset står lite buskar; syren, forsythia, och några mer som jag inte minns... Tanken är nu att leka med slänten och tänka stort! Här kan jag plantera många buskar, med större buskar högre upp och mindre längre ner. Jag kan till och med skapa rum med buskar eller häckar. Där det är som lägst kan jag anlägga en grillplats om jag vill. Från den platsen och upp mot huset vill jag ha en klippt gräsgång, och en liten grind ut till vägen. Uppe vid huset slutar/börjar gången med ett valv som ska bekläs med klätterrosor, samt några trappsteg i sten. Om man tittar från vägen mot huset har man en stor träddunge (snarare skog) till höger, med stora lönnar, och slänten till vänster. Även i skogen är det en slänt, men den är ju inte lika uppenbar. Slänten är ganska diffus i tanken, men jag vet en sak. Jag måste ha en magnoliabuske.

 

Bakom huset sticker det upp lite berg ur jorden och har helt perfekt solläge hela dagen. Där är varmt som en smältugn när solen är framme, så det är inte svårt att gissa vad som ska växa där... Kärleksört, takört, fetknopp och fetblad såklart! Antagligen ackompanjerade av lavendel, kantnepeta och isop i förgrunden. Suckulenterna är växter som tokälskas av insekter, och i en varm, vindskyddad miljö kan man nog räkna med många besökare.

 

Det finns mycket mer på lager men lite får man väl spara på... :)

Här händer det grejer! Oj oj oj, om jag får säga det själv. Och det får jag ju.

 

Helgen som var upplevde jag lyxen av att få åka hem en helg. Jag for direkt till Hjärttorp och satte igång med arbetet. Snälla pappa hade varit där och huggt ner björken som stod nära huset, och mitt i min tänkta fruktträdgård. Oavsett de erfarenheter jag har, så hatälskar jag min inställning till jobb som måste bli gjorda. Varesig jag vill göra jobbet frivilligt, eller om jag måste, så är tankebanorna alltid de samma. "Det här kan ju inte ta så lång tid!" eller "Så svårt kan det inte vara!".

 

Så jag började med att släpa bort alla grenar i varierande storlekar, från björken till kanten av trädgården. Där ligger ändå ett gammalt fallet träd och skräpar. Målet: rengöra ytan så pappa kunde harva där.

Det tog ganska lång tid. Till mitt försvar så grävde jag även upp en pion, vattnade äppelträdet, flyttade på tegelpannor och... dagdrömde. Det är vansinnigt lätt att dagdrömma när jag är där. Tankegångarna bara studsar mellan möjligheterna, eller så sitter jag bara och lyssnar på alla småfåglar och bannar mig själv för att jag inte är bättre på fågelläten.

 

Är man övergiven hela helgen får man väl hitta lite nya vänner, det är mitt motto!

 

Jag undrar om jag nånsin kommer kalla det "mitt hus"? Jag är så himla förtjust i att kalla det för mitt torp! Det låter så gulligt och mysigt, och alla man pratar med får genast en adekvat bild av min bostad.

 

Ikväll sitter jag ensam i lilla Ryd, i villan vi hyr. Jag har "helgskiftet" men gör inga avancerade grejer på egen hand. Just nu äter jag godis och orkade inte konvertera fler julianska datum i Excel för tillfället. Vi är inte så fancy att vi vet hur man gör en riktig formel, och de formler jag googlat mig fram till använder alla årtal också. Vår data har inga årtal... Så så blir frågan istället hur man skulle kunna lägga in siffrorna 13 framför de andra siffrorna i kolumnen, automatiskt. Det är nämligen över 40 000 rader i arket...
Alltså får jag konvertera manuellt. Tjohej.

 

Ramlade över en bild från när jag målade på torpet och var nöjd med vad jag gjort. Det är jag ännu! Pappa har varit där och målat toppen på den andra gaveln. Så nu är det bara toppen på denna gavel, lite på trapphuset och lite vid verandan sen är det FÄRDIGMÅLAT! Om en vecka står jag där hemma och vid den här tiden har vi förhoppningsvis både fällt björken, sågat bort stubben och harvat trädgården på baksidan. Kvar att göra efter detta är att kratta bort alla torvor, slänga dem på släpet, placera ut mitt äppelträd, gödsla där (och vattna! Var är regnet??), såklart gräva en enorm grop och slutligen - plantera mitt ljuvliga Transparente Blanche!

 

I framtiden ska detta träd få sällskap av Aroma och Lobo och förhoppningsvis mitt räddade, okända äppelträd. I framtiden ska där även stå päronträd och plommonträd i min fruktträdgård.

På denna bild ser man de rosa och lila höstastern som står i rabatten. Det rosa gör sig så himla fint mot huset, och rosa är ju väldigt fint i allmänhet. Så det blir nog många fler blommor mot husväggarna med den kulören!

 

Lite bilder från ditt och datt. Naturbilder som värmer mitt lilla hjärta... och får mig att snart, snart klicka hem det där macroobjektivet.

 

Vårtbitare på grusvägen där hemma