Välkommen Transparente Blanche
Det har ju varit mycket äppeltjat här. Och det lär säkert fortgå ett bra tag. Men nu är trädet i backen - äntligen!
Måste säga att jag är något förbluffad över hur otroligt näringsfattig marken är. Det blev väl mest tydligt idag när jag hällde på gödsel där jag skulle plantera...
I våras blev jag överraskad av de kolsvarta, plöjda fälten på västgötaslätten. Idag blev jag förvånad över min bleka, sandiga (torra) jord. Det känns helt sjukt! Jag har aldrig sett så fattig jord i en trädgård innan. Det ser ut som en sandlåda....
Efter en hel del gödsel åkte trädet i jorden och OJ så nöjd och stolt jag är!
De proffsiga banden som jag köpt var verkligen i kortaste laget. Är meningen att man ska slå störarna i trädets jordklump eller? Fick som synes skarva med snören, men det var ju nåt brett jag ville ha för trädets skull. Stolpen klagar nog inte på snören. Nu ska det bara till en säck eller nät att klä in kronan med. Ingen ska mumsa på mitt träd förutom jag (på äpplena dårå, bark är inte mums).
Passade på att gräva i den framtida rosa rabatten också. Vet ej om det var smart eller osmart. Orkade inte gräva ner alla tidlösa som fanns där, de ligger kvar i en kasse... De var ju så himla många! Många lata lökar som inte behagade blomma i år. Men lökar är ju rätt snälla. Höstflox och såpnejlika åkte i backen, samt nåt annat som inte blommade längre. Kanske aster? Får väl se om de gillar eller ogillar denna behandling. Kan villigt erkänna att jag inte var världens bästa trädgårdsmästare när jag grävde ner dem igen. Jag har helt enkelt ingen aning om vad jag pysslar med. Men jag gillar att gräva. Det känns konstruktivt.
