Nästan färdigspikat!
Det är inte mycket kvar nu. Inte mycket alls. Några brädor som ska sågas i vinkel, och några små minifjuttar vid den där hyllan från helvetet. Sen ska skorstenen målas vit. Taket ska målas vitt. De sista spikarna ska efterdras. Varje gång jag är där tittar jag girigt på tapetrullarna på golvet... Det är så nääääära nu! Om bara sovrummet är klart, badrum/tvättstuga är klart, och det finns kyl/frys/spis i köket så kan man ju flytta in. Eller?
Jag inser först nu att, för att ta denna bild, blev jag tillfälligt en leftie när jag spikar. Så är inte fallet, men tydligen kan jag bara fotografera med högerhanden och ärligt talat så spikar jag inte på riktigt på bilden... Shame on me, det är ett fotomontage! Däremot har jag snart stans starkaste högerarm, jag har blivit en jävel på att pricka spiken och spika in det där sista utan att slå på träet (oftast) och dessutom blivit en fena på att såga spont utan att de bryts av. Så jag kan till och med såga dem själv om jag måste. Det finns fåniga saker att vara stolt över, och så finns det detta.
Här kan också se att den sista biten renoveringstapet minsann är uppsatt! Nu är hela taket på denna sida spikat och de sista bitarna är också ditspikade. Det finliret lämnade jag med varm hand över till käre pappa, som sågade till halvbrädor och petade in dem i spåren. Finlir är inte min grej, men kanske finner tålamod till det när allt fler stora saker börjar bli klara.
