Ett år med sin trädgård
Det sägs ju att man ska följa sin trädgård i ett år innan man gör allt för stora förändringar, för att lära sig hur den ser ut i alla väder. Jag har även hört att man ska tälta i sin trädgård i ett år, men jag tror att man faktiskt får dra en gräns nånstans strax innan dess.
Det är ju faktiskt så att saker och ting får olika liv beroende på årstid. Var inte så snabb med att klippa ner blomstänglar eller liknande, de kan få fint liv under vintern. En astillbe, plymspirea eller lite bollökar som står kvar kan se väldigt vackra ut i rimfrost eller under snön! Blomställningar som Echinacea (solhatt) kan dessutom erbjuda fåglarna lite mat. Jag läste i någon artikel att trädgårdens grundstomme är den som står kvar året runt, i form av buskar, träd, gångar, stenar och blomställningar. De ger trädgården struktur även på vintern och skapar intressanta blickfång. Något att ta med i beräkningen när man drömmer om sin framtida trädgård.
Dessa är bara lite mobilbilder jag tog i farten igår. Men visst har trädgården sitt eget liv och sin egen kalender. Kornellen har bjudit på färg med sina röda grenar hela hösten, oxbär likaså med sina röda bär. Nu ligger det en drömsk småländsk vinterslöja över landskapet som döljer saker som det uppharvade området bakom huset, och allting ser så mysigt och fräscht ut. För att inte tala om dammen, som nu är fylld till bredden av regnet som kom dagarna innan det frös på. Jag behöver inte längre kisa för att föreställa mig hur den där gropen kommer att se ut framöver!
Städa bör man... en annan dag.
En styck kornell och utedass i vinterskrud.
Snön döljer tacksamt mossan på uthusets tak.
Jag gillar att huset är lite gömt från den plats där alla skogsälskande stadsbor brukar parkera bilen inför sina promenader. Till höger skymtar en gran som vid denna tidpunkt nästa år antagligen hjälper till att få upp lite mysfaktor i öppna spisen.
Ett stycke damm fylld till bredden.
Alla granar på bilden ska puts väck när tiden är mogen.
